Dag 40 Rödfjällsstugan - Väktarmon ca 23 km

En av de jobbigaste dagarna på Gröna Bandet

Det regnade på natten. Jag vaknade 5.30 trots att jag sovit dåligt. Hunden ville ut så jag tyckte att det var lika bra att kliva upp. Rev ner tältet och slängde in alla sakerna i raststugan. Gjorde frukost.

Vandringen började med en ganska bra led. Det var uppehåll till ca 10.30 då det började dugga lite. Kom fram till en blötmyr värre än igår. Ibland gungade marken under mig. Lukas gick ner sig med bakdelen i en dypöl. Regnet tilltog. Vi kom fram till ett vattendrag där det fanns spår av en bro. Det var för strömt för att ta sig över där. Gick uppströms men det blev värre så då gick vi nedströms. Hittade ett ställe att vada över på. Hela proceduren tog en timme. Lukas blev i alla fall ren nu när han fick bada.

Egentligen var det dags för lunch men p g a regnet bestämde jag mig för att vi skulle ta oss upp till Balkesbuorkestugan på 1000 m ö h. Tryckte i mig en energibar. Det var sankt och blött på vägen upp. Både hunden och jag tyckte att det var tungt att gå. Inte mycket draghjälp av den draghunden inte... När vi kommit upp på lite högre höjd kom det en del snö att trampa i. Jag som trodde att jag var färdig med snö nu. Det började blåsa rejält. Härligt med regn och blåst... eller inte... När vi kom fram till stugan tänkte jag gå på dass. Tyckte att det såg lite konstigt ut tills jag insåg att den byggnaden hade ju blåst omkull. Då pratar vi inte bara ett litet dass utan en hel byggnad med dass och vedbod. Det var bara att sätta sig ute i ovädret.

Väl inne i stugan gjorde jag en brasa i kaminen. Ja, jag tyckte att detta nog var en nödsituation... Man får bara elda i nödsituation står det på en skylt. Dimman rullade in och tätnade. Vi frös och behövde torka. Det behövs inte så mycket ved för att värma upp en sån liten stuga. Tog en längre lunch än vanligt. Hoppades på att regnet skulle avta. Insåg att det inte skulle det men dimman lättade lite. Det vara bara att bita i det sura äpplet och ge sig ut i kylan igen.

Nu ösregnade det! Det var i alla fall lite bättre led att gå på ner mot Väktarmon. Hade tänkt tälta vid raststugan men när vi kom ner och såg stugorna vid Väktarmon kom jag på att jag läst att man kunde hyra en stuga där. Knackade på och mycket riktigt det fanns en stuga att hyra. Visserligen utan el och vatten men det fanns en gasolkamin! Det kändes så otroligt lyxigt då! Dessutom bjöd de på bullar och kakor och vi hade en trevlig pratstund. Plötsligt kändes dagen inte så jobbig längre. Inte när man får den belöningen. Stugan var liten och det var svårt att hitta ställen att hänga upp allt blött på men det ordnade sig. Åter igen var jag nöjd. Vilket ställe! Så välskött och vackert! Sov som en stock den natten.

Den lilla mysiga stugan jag övernattade i.