måndag 31 augusti 2015

Dag 60 Skedbrostugan - Rogenstugan 17 km

Sov otroligt bra! Trots att Lukas skulle ut mitt i natten och kissa. Blev förvånad över hur mörkt det var! Det var inte vi vana vid. Då var jag glad över min pannlampa!

Det finns två leder från Skedbrostugan till Rogenstugan. Jag valde den norra. När jag skulle traska iväg kom Ragnar (stugvärden) och frågade om han fick knäppa kort på mig och Lukas.

Leden gick mest genom skogsterräng. Kom fel på ett ställe. Det var bara att vända och leta rätt på leden igen. Troligtvis har fler än jag gått fel där för leden vek av åt höger men en stig fortsatte rakt fram och där var det fotspår. Markeringarna längs leden börjar blekna och var bitvis svåra att se.

Åt tidig lunch vid Käringsjön. Därefter hade vi 5 km lätt vandring mot Rogenstugan. Kom fram redan vid 12.30. Stugan låg vackert på en liten höjd omgiven av mycket vatten. Nedanför stugan fanns det en strand av mjukt rundade stenar. Stugvärden var ute på tur och skulle inte komma förrän kl 15.00 stod det på en whiteboardtavla. Några andra såg jag inte till heller. Letade på hundrummet och installerade oss. Jag värmde vatten på gasspisen som jag tog med mig ner till sjön. Jag unnade mig sedan en hårtvätt med varmvatten. Skönt! Hittade en solstol utanför bastun där jag satte mig en stund och solade efter badet.

När stugvärden Arne kom tillbaka satt jag ute och läste. Han var trevlig typ. Hade mycket att berätta om Rogenområdet. Strax efteråt kom en ensam vandrare. Hon hade hört talas om mig på sin vandring mellan Helags och Ramundberget! I rummet bredvid mitt (vi delade kök) bodde en småbarnsfamilj. På kvällen satt vi alla, även stugvärden inne hos oss. Ensamvandraren bjöd på vin. Vi hade otroligt trevligt.

Senare kom även de fyra damerna från Skedbrostugan. När de skulle basta gick jag och lade mig. Så tråkig jag har blivit! Fast jag har väl aldrig riktigt gillat att basta ändå.




Dag 59 Tänndalen - Skedbrostugan 21 km

Vaknade före klockan 5.30. Trots detta kom vi inte iväg förrän kl 8.15. Det tar sin tid att städa ur en stuga i alla fall om man heter Elin Adler och är supernoga...

Precis bakom stugan började vägen som leder upp mot campingen och ledens början. När vi kom till campingen kom en man åkandes på en åkgräsklippare. Han stannade och frågade nyfiket vart jag var på väg.
- Skedbrostugan, sa jag.
- Oj, dit är det långt, sa han.
- Nejdå, bara 21 km, sa jag.
Då bara tittade han konstigt på mig och frågade hur långt jag hade gått. Så jag berättade och där stod vi och pratade en stund. Han var grymt imponerad. Han visade mig sen hur jag skulle gå. Det var inte så tydligt markerat så det var bra.

Det var ganska blött när vi kom upp från slalombacken. När leden delade sig råkade jag följa vinterleden en bit. Det gjorde inte så mycket för jag hittade massor med hjortron! Under min vandring har jag sett hur de knoppats, blommat, dra ihop sig för att nu äntligen sista veckan vara mogna! Åt massor!

Solen sken men det fläktade skönt på fjället. Det var otroligt mycket renar där uppe. Jag som hoppats på att få se myskoxar.

Lunchen intogs vid Broktjärnskojan. Den såg inte så rolig ut att övernatta i. Skräpigt och stökigt. Nu hade jag ju i och för sig inte tänkt övernatta där heller. :)

Stenigt led att vandra på. Kom in i skogsterräng. När jag var lite less på terrängen och tänkte att äh, jag går väl på ända till stugan utan rast (hopplösa jag) kom vi fram till världens finaste sandstrand vid en sjö! Då var vi bara tvungna att stanna där en stund. Det hade varit fantastiskt fint att tälta där!

Kom fram 14.30 till Skedbrostugan. Vilket läge! Om man inte vill bo i stugan finns det fina tältplatser i området. Stugvärden Ragnar kom ut och bjöd på saft. Han hade aldrig hört talas om Gröna Bandet men nu har han det! Vi satt och pratade en stund. Det fanns en liten brygga som man kunde gå och bada vid. Vattnet var faktiskt helt ok att bada i (med fjällmått).

Lagade mat när jag insåg att klockan bara var 16.00. Men jag var så hungrig! Efter maten kom Ragnar in med nykokt hjortronsylt åt mig!

Satte mig ute i solen med utsikt över sjön och läste. Efter ett tag kom fyra damer från norska hållet. De hade vandrat från Grövelsjön men gått via Norge. Pratade en del med dem.

Lade mig tidigt vid kl 20.00.

Rödfjället

Broktjärnskojan

Sandstrand vid sjön Dalstenshån

Bild tagen från Skedbrostugan

söndag 30 augusti 2015

Dag 58 Ramundberget - Tänndalen 22 km

Njöt av hotellfrukost. Satt och spanade ut mot skidbacken jag skulle besegra senare. Fick lite tips av tjejen i receptionen. Vi tog Mickelina-stigen uppför backen. Den gick lite mer i skog och var mer en serpentinväg bättre för hunden. Även om morgonen var lite kylen blev det ganska snart varmt. Det tog oss en timme att ta oss upp för backen. Jag hade tänkt gå mot Ösjöstugan men eftersom stigen vi gick på kom upp vid Osthangsliften tog vi leden på östra sidan om Ramundberget. När vi kom ut på leden mot Svalåtjärn blev det blötmyr. Nu förstod jag vad mannen från igår pratade om.
Det blev lunch vid Svalåtjärn. Pratade med ett annat par som också lunchade där. De var dock bara ute på dagstur. På eftermiddagen blev det en hel del snack med folk vi mötte. Alla lika trevliga och imponerade av vår tur. Inte många har hört talas om Gröna Bandet.

Väl nere i Tänndalen gick jag först åt fel håll men insåg snart mitt misstag. Jag hade bokat en stuga (Hos Johan) som faktiskt hade ett helt perfekt läge när man kom ner från leden. Jag frågade stugvärden om man kunde handla någonstans. Jag var sjukt sugen på Coca Cola i värmen. -Nja, sa han. -Det är ju 4 km till Hamra där det finns en affär. Annars fanns det tydligen någon typ av godisaffär 2 km åt andra hållet. -Äh, ta min bil och åk till Hamra så kan du köpa lite färskt bröd och så, sa han. -Det är du väl inte bortskämd med när du vandrat så långt. Otroligt schysst! Jag köpte inte bara Cola utan även glass, wienerbröd, färskt bröd till frukost mm. Satt sedan på balkongen vid stugan med utsikt mot skidbackarna och åter igen bara njöt jag!

Dag 57 Helags - Ramundberget ca 29 km

Klev upp kl 6.20. Tog ut Lukas på en kort morgonpromenad. När vi kom tillbaka stod en av tikarna på hans bädd. Då blev han jättesur och det uppstod ett himla liv. Japp, så då hade vi väckt hela stugan. Sen var han sur och morrade även mot den andra tiken av någon anledning. Vi drog iväg vid 7.30 så då fick de det lugnt i stugan sen...

Jonas och tjejerna gick mot Ljungdalen (Kläppen) och jag fortsatte min vandring ensam mot Ramundberget. Det var riktigt kallt på morgonen. Jag gick med vantar på. Leden började med stigning. Dimman rullade in på väg upp. Såg inte till någon annan vandrare på hela förmiddagen. Passerade Fältjägarstugan. Även där verkade det tomt. Lunchade en bit från stugan vid sjön där det var lite mer lä. Efter lunch kom solen och värmen tillbaka. Mötte en trevlig och pratsam man som vandrat från Grövelsjön. Han berättade att han också var sugen att vandra Gröna Bandet men att det får bli om några år. Vi utbytte lite erfarenheter om lederna. Han var inte så imponerad av Rogenområdet. Mycket sten och dåligt markerat tyckte han. Dessutom varnade han för att leden mellan och Tänndalen var blöt och slaskig. Pratade senare även med tre unga trevliga killar som egentligen var på väg mot Helags men hade insett att det skulle ta för lång tid. Enligt Google Maps skulle det ta sex timmar att gå sa de... Ja, ja de lärde sig ju något. De undrade om det fanns dass vid Fältjägarstugan för annars skulle de vända och övernatta i raststugan de passerat. Jag sa att det var bättre och trevligare vid Fältjägarstugan. Hoppas att de fick en trevlig tur!

Därefter tyckte jag att jag bara gick och gick och aldrig kom fram. Jag hade räknat med att det skulle vara 26 km mellan Helags och Ramundberget. Det utifrån STF hemsida och karta där det stod att det var 13 km mellan Helags och Fältjägaren och sedan 13 km till Ramundberget. Det stämde inte. På skylten vid Helags stod det 14 km till Fältjägaren och vid stugan stod det att det var 15 till Ramundberget. Enligt andra jag pratat med påstår de att det är 30 km vilket inte är omöjligt.

Gick alldeles för länge utan rast men ville bara fram till Ramundberget. Hade grymt ont i fötterna på väg ner för den långa backen mot Ramundberget. Jag hade bokat ett rum på fjällgården så längtan dit var större än att vila fötterna en stund.

Kom fram 15.30. Checkade in och tog sen en öl och en macka i baren. Jag satte mig på deras veranda ute i solen och bara njöt!





Helgas sett söderifrån











Dag 56 Söder om Vålåstugorna - Helags 19 km

Planen var att komma iväg vid 8.00 men vi var på väg redan kl 7.30! Lite kylig och blåsig morgon men fint väder. Tjejerna var på hugget. Den planerade middagen och dusch vid Helags fjällstation lockade. De gick med en rasande fart. Jag och Jonas hade nästan lite svårt att hänga med i deras takt.

Häftigt att vandra från det här hållet med Helags som vy i bakgrunden. Det blåste rejält när vi passerade Krustjärnen. Hittade en kulle där det var lä som vi kunde luncha bakom.

Kom fram redan vid 14.30. Vi hade bokat hundrum, ett 10-bäddsrum där fem våningssängar stod ihoptryckta. Tre hundar och 9 personer skulle trängas där. Det blev lite trångt om utrymmet. Vi var först på plats och kunde därmed också välja sängplats först. Det fanns inte mycket golvyta för hundarna att röra sig på. Hundburarna var för små för Lukas så honom fick jag sätta fast i sängen om jag skulle gå ut. Han kunde dock vara lös i rummet under middagen eftersom de andra hundarna var ute då. För övrigt var det otroligt mycket hundar vid fjällstationen. Ovant för mig och Lukas som alltid varit ensamma i hundrummen vi bott i under vandringen.

Åt en god tvårätters middag. Satt med en trevlig familj från Åsarna. Vårt bord fick ta mat sist av 7 st. Det var lite jobbigt eftersom vi var så hungriga.




Lade oss tidigt.

Dag 55 Vålådalen - 4 km söder om Vålåstugorna 24 km

Åt frukost på Vålådalens fjällstation. Kom iväg vid 8.30. Min bror Jonas och hans två döttrar Klara och Nora skulle göra mig sällskap till Helags. Sa hejdå till Lasse som åkte hem idag. Hunden stannade några gånger och tittade efter husse men eftersom vi nu var en flock på fyra personer hade han fullt upp med att ha koll på oss.

Det var lite kyligt på morgonen men snart värmde solen. Leden var lättvandrad. Mötte två kollegor som förvånade insåg att det var jag som kom där i skogen. Kul!

Kom fram till Vålåstugorna vid 15-tiden. Stannade där och rastade. Bestämde oss för att fortsätta lite till så att vi skulle få en kortare dag imorgon. Pratade med stugvärden som sa att nu hade vi tur för dagen innan hade man lagt dit en ny bro söder om stugorna som ersättning för den som varit bortspolad sedan i våras. -Nu slipper ni vada upp till låren! sa hon. Jag blev lite förvånad eftersom jag en vecka tidigare mailat till Vålådalens fjällstation och frågat om det fanns någon ny bro eftersom jag hade hört att den varit bortspolad. De svarade att det fanns det och hade funnits hela sommaren! Men det var ju fel! Skönt i alla fall att slippa vada med barn och hund!


Fortsatte vår vandring och letade på en tältplats ovanför Vålåtjärnarna vilket inte var helt lätt då det var en hel del sten i området. Slog läger vid 19-tiden. Jonas kör retrostil med gammalt ryggåstält från Helisport. Verkar fungera bra. :)






onsdag 26 augusti 2015

Dag 54 Östra Vålådalen - Vålådalen 6 km

Tog sovmorgon. Skulle ju inte gå så långt. Kom iväg vid kl 10.00. Ganska bra väder. Soligt men det hade inte hunnit bli så varmt. En timme senare var jag i Vålådalen. Det måste vara kortare än 6 km. Det blev som en extra vilodag. Åt lunch på fjällstation. Bakom oss satt Charlotte Kalla som jag antar var där och tränade. Strosade sedan runt i området och väntade på min storebror och två av hans döttrar 13 och 15 år. De kom vid kl 18.00. Lade oss tidigt.

Dag 53 Åre - Östra Vålådalen 35 km

Efter en skön vilodag i Åre var det dags att vandra vidare på sista etappen. Den här dagen blev det dock inte riktigt som jag hade tänkt mig. Lyckades bita sönder en tand. En ganska stor bit satt löst. Svor en lång ramsa för idag hade jag ju tänkt gå långt. Tur i oturen att jag var i Åre. Tur i oturen att Lasse var kvar och hade ordnat så att han hade sin bil i Åre. Bokade en akuttid hos tandläkaren och fick komma redan på fm. Först hotade de med att de kanske måste dra ut tanden! Det behövdes som tur var inte.

Väl bedövad i munnen kunde jag sedan vandra vidare. Nu uppstod nästa problem. Hur skulle jag kunna äta så bedövad som jag var? Jag hade blåbärssoppa med mig som jag tillagat på morgonen men det dög inte länge som bränsle. Stannade vid ICA nedanför Åre Björnen och köpte glass. Lyckades sedan trycka i mig en proteinbar som var ganska mjuk. Underlig känsla att äta utan känsel i munnen. Det tog mer än fyra timmar innan bedövningen hade släppt helt.

Hur som helst så tog jag mig som planerat ända till campingen i Östra Vålådalen. Kom fram något senare än tänkt men det gjorde inte så mycket. Det regnade lite till och från under dagen.

Hade bokat en stuga på campingen. Tänk vilka prisskillnader det har varit på de stugor jag har bott i! Här kostade en enkel campingstuga från typ 70-talet 525 kr/dygn utan vatten, dusch och toalett och med en våningssäng som jag trodde skulle ramla ihop varje gång Lasse vände sig. I Virisen betalade jag 400 kr för en fullt utrustad och modern stuga med kamin och stor veranda med utsikt mot sjön. I Raukasjö 150 kr för en fullt utrustad stuga.

Utsikt på väg mot Vålådalen

Dag 51 Kvarntjärn - Åre

Vaknade till dimma. Det var ganska kallt. Ca 8 grader. Solen letade sig ganska snart fram genom dimman. Packade ihop och gick iväg. Fortfarande hade vi en bit att gå utan karta. Vi hade i alla fall gjort en fin liten ritning på hur vi skulle gå. Det fungerade alldeles utmärkt. Kom ner vid Åre Björnen. Nu hade vi karta igen! Vi ville inte gå ner och gå på E 14 så vi letade på en led som gick från Åre Björnen efter berget mot Åre by lite högre upp. Ett bra val! Kom fram vi lunchtid. Checkade in på STF Åre Torg. Därefter blev det lunch på stan och lite shopping.

Funderar över lämplig led från Åre Björnen till Åre by.

Etapp 5 avslutad!

Dag 50 Mellersttjärnen - Kvarntjärn

Frukost i tältet trots att det slutat regna. Det var för blött ute. Traskade iväg. Tog av på en liten skogsväg vilket visade sig vara fel väg men vi kom rätt ändå. Det blev bara lite jobbigare eftersom vägen försvann efter ett tag. Men vi gillar ju utmaningar! Sen hade vi tur också då vi i obanad terräng gick rakt på den vändplan vid den väg vi sedan skulle fortsätta på. Hade vi gått upp lite för tidigt hade vi missat den.

Vi traskade på ner mot Kallsjön. Fortfarande hade vi Åreskutan som utsikt. Är glad att vi gjorde detta vägval i stället för att gå den tråkiga vägen väster om Kallsjön mot Huså. Kom ut på asfaltsväg som vi följde söderut. Tog av vid bron vid södra änden av Kallsjön. Det var nu det blev spännande för över det här området hade vi ingen karta. Det var ju inte planerat att vi skulle gå den här vägen! Dessutom hade vi lyckats med konststycket att båda våra telefoner höll på att ladda ur. Vi memorerade kartan från telefonen (som vi laddat ner). Hittade den led som gick upp mot Kvarntjärn som ligger lite öster om Åreskutan.

Kom fram vid 16.00. Det fanns ett vindskydd och ett förvånansvärt fräscht dass där. Tältet var fortfarande mycket blött även invändigt när vi satte upp det. Inte ens hunden ville gå in och lägga sig där. Han som älskar att krypa in i tältet så fort det är uppsatt. Tack vare det fina vädret hann det torka innan läggdags.

Tände en brasa på kvällen för att hålla myggen och knotten borta. Snart upptäckte vi att det inte bara var mygg och knott på oss. Vi satt mitt i en myrgång så vi hade myror som knatade omkring på våra fötter och ben.


Vackra vyer efter vägen.

Kallsjön

Tältplats Kvarntjärn. Som vanligt en massa kläder på tork.

Dag 49 Rönnöfors - Mellersttjärnen ca 35 km

Det slutade att regna och solen kom fram. Gick ca 8 km på asfaltsvägen mot Kaxås innan vi vek av mot Tångeråsen på en liten skogsväg. Kom inte riktigt ut där vi tänkt men det gick bra ändå. Som tur var fanns det trevligt folk att fråga om vägen. :)

Tångeråsen och Gärdet var vackra små byar som vi passerade. Därefter vankades det mer skog och en och annan sjö. Efter ett tag uppenbarade sig Åreskutan i bakgrunden som ett välkommet avbrott till skogen. Skönt att vandra på mindre grusvägar med ytterst lite trafik.

Vid lunch hängde vi upp våra kläder som jag fick för mig att tvätta igår och som ännu inte torkat samt tältet som var blött efter nattens regn. Bäst att passa på medans solen sken!

Planen var att gå till Djupsjön och tälta men vi hittade ingen bra tältplats. Det är möjligt att man hade fått tälta vid den lilla byn med sommarstugor om man frågat. Det fanns nämligen en stor gräsplan ner mot sjön där. Vi fortsatte dock i tron om att det snart skulle uppenbara sig en fin tältplats längre fram. Det hände inte. Däremot började det att regna. Ganska mycket faktiskt. Så vi bara fortsatte att gå. Till slut hittade vi mindre skogsväg som på kartan såg ut att gå ut mot Mellersttjärnen. Vägen tog slut vid någon slags skjutbana. Det låg även renkadaver där. Vi fortsatte förbi och in i obanad terräng. Det var ju inte så långt till sjön därifrån. Lite snårigt att gå men klockan var mycket och regnet föll. Hittade ett ställe i blåbärsriset som fick duga som tältplats strax bredvid en hög med björnbajs...

Det blev middag i tältet. Snart sov vi som stockar i regnet på en mjuk bädd av blåbärs- och granris under tältet.




Torkträd


Vilopaus för trött farbror


Tältplatsen vid Mellersttjärnen

Dag 48 Bakvattnet - Rönnöfors

Sov tungt när klockan väckte mig 6.00. Det var otroligt fuktigt i luften vilket i sin tur genererade i en massa kondens i tältet. Blött! Fint väder i alla fall. Innan vi lämnade campingen pratade vi med värden. Han hade kollat min blogg. Vi pratade en del om Gröna Bandet och de olika vägval som finns. Han tyckte att det var synd att man måste traska så mycket väg och att det inte finns mer leder i fjällterrängen. Håller fullständigt med!

Började gå på grusvägen när den plötsligt blockerades av en hjord med renar som inte alls hade någon lust att flytta på sig. Läste i senaste "Turist" tidningen att renar ser sin värsta fiende i hunden - vargen. Jag vet inte om jag tycker att det verkar så. Lukas är mer varglik än de flesta hundar men inte verkar de så speciellt rädda för honom... I och för sig är han alltid kopplad. En dag hade vi till och med en ren som följde efter oss ganska länge.

Efter ca 8 km var det dags för stigning mot toppen av Önrun. Gick förbi en fin rastplats andelens efter att vi vek av mot Önrun. Det hade varit kanon att tälta där! Stigningen varade sen i ca 6 km. Drygt i värmen! Belöningen kom dock då vi kom upp på höjden och fick uppleva den fantastiska utsikten! Dessutom fläktade det lite där uppe. Det blev lunch strax nedanför toppen på andra sidan. Lite ont om vatten men som tur var hade vi med oss så det räckte. Därefter var det dags att gå ner mot Finnsäter. Leden som kanske egentligen var en skoterled var ganska blöt att gå efter. När vi gått en bit såg vi ett fyrhjulingsspår. Det slog mig då att jag läst att andra Gröna Bandare följt ett fyrhjulingsspår som går parallellt med leden. Vi chansade och gick in på det i stället och det gjorde vi rätt i!

Fortsatte mot Rönnöfors. När vi kom fram frågade vi med ett par om det fanns något bra ställe att tälta på. De tipsade om ett ställe som skulle ligga bara 500 m - 1 km bort från bron. När vi kollade på kartan insåg vi att det var minst 2 km dit vilket skulle innebära en 4 km lång omväg. Vi kände inte för det. Dessutom fanns det risk för att det redan skulle stå husbilar och husvagnar där. Vi hade redan gått långt. Hittade dock en tältplats ca 500 m öster om bron vid en liten strand. Visserligen syntes tältet från bron men struntade vi i.

Vädret var bra så jag kom på den briljanta idén att tvätta kläder. Sagt och gjort! En halvtimme senare drog mörka moln in på himlen och snart var regnet ett faktum...

I närheten av vår tältplats upptäckte vi en liten stuga som var öppen för allmänheten. Det var en så kallad brostuga från mitten av 1800-talet. Det fanns ett bord och två stolar. Ingen stuga att sova i men vi kunde sitta där en stund när regnet öste ner utanför. Plötsligt när vi satt där kom det en bil. Lasse gick ut och pratade med bilföraren (en man i övre medelåldern). Han skulle fiska sa han men tyckte att vädret inte var optimalt så han skulle nog inte bli långvarig. Lasse berättade vad vi var ute på. Det tog nog inte mer än 10 minuter innan han åkte igen. Fiska, jo visst! :)


Renar i vägen...

Fin rastplats vid Finnsäter. I bakgrunden en cirkelsåg från 1800-talet

Tältplatsen vid Rönnöfors


tisdag 25 augusti 2015

Dag 47 Rötviken Bakvattnet ca 25 km

Odd och Ulrika åkte hem och jag och Lasse fortsatte vandringen mot Åre. Kom iväg sent ca 9.30. Solen sken. Det kändes riktigt tungt att gå. Ryggen värkte på ett sätt som den inte gjort tidigare. Första milen var på asfalt. Vek av vid Häggsjövik på en grusväg mot Åkersjön. Stannade vid ett rastskydd och lunchade. Efter det kändes ryggen något bättre konstigt nog. Kan det bero på att jag i ena sidofickan bar på en liter blåbärssoppa?


Planen var att gå nästan ända till Åkersjön men jag insåg snart att jag inte skulle orka det. Eller det kanske jag skulle ha gjort men varför pressa sig om man inte behöver när kroppen inte känns helt ok? Vi bestämde därför att vi skulle nöja oss med att gå till Bakvattnet. Väl framme där gick vi till campingen och frågade om vi fick tälta där. Det gick bra sa den trevliga campingvärden. Nu var ju det här mer en vintercamping men vi fick sätta upp tältet mellan två förstugor till husvagnar. Där hade vi i alla fall utsikt mot sjön och vädret var ju kanon! Dessutom hade vi tillgång till dusch och toalett. Priset? Gratis! Campingvärden hade full koll på Gröna Bandet.


Rast vid Lill-Bakvattnet

Tog en kvällspromenad ner till sjön. Otroligt vackert!

torsdag 13 augusti 2015

Dag 46 Valsjöbyn - Rötviken 17 km

Fick för oss att jag skulle ro oss över Valsjön för att slippa gå så mycket asfaltsväg. Hyrde en båt och tänkte att Odd skulle ro tillbaka för att bli hämtad av Lasse senare. Odd och Ulrika hade en bil ståendes i Rötviken eftersom de skulle åka hem därifrån. Detta visade sig vara en mycket dålig idé att ro. Det började blåsa motvind. Efter en halvtimme säger Lasse: - Nu har vi kommit 700 m. När blåsten tilltagit kom vi just ingen vart. Vi vände och fick traska väg i alla fall + att vi tappat en timme på båtturen. Men men så kan det gå...

Det började ganska snart att regna. Hittade ett rastskydd att laga lunch i. Det fanns till och med dass! :)

Det gick ganska fort att gå väg så vi var framme i Rötviken ca 14.30. Hyrde stuga på Rötvikens camping. Vilken camping! Otroligt välskött och fräscht! Fin servicebyggnad med utsikt mot sjön. Odd och Lasse drog iväg för att hämta Lasses bil vid Hällingsån. Jag och Ulrika intog efter dusch servicehusets matsal.

Senare på kvällen dundrade det in ett gäng trevliga ripinventerare i byggnaden. Roligt att höra hur det går till. Vi kom också att prata om min vandring. Fick en hel del tips om vägval söderut. Plan A var att gå över Jänsmässholmen men alla Gröna Bandare jag mött har sagt att det är fruktansvärt blött där. Detta intygade också flera boende från trakten. Myrarna är blötare än vanligt. Vattennivån ovanligt hög. Campingägaren sa: - Ni ser ju hur sjön ser ut! Så här mycket vatten ska det inte vara...
Dessutom väntades det mer regn. Plan B var att traska väg som många andra Gröna Bandare gjort. Det skulle innebära en omväg på ca 2 mil och en extradag. Inte så lockande. Det var här ripinventerarna kom in i matchen! De tyckte att vi skulle gå öster om sjön. Det finns så mycket fina skogsvägar. En av dem ägde t o m mark där och visade hur vi kunde gå. Så får det bli tänkte vi!






Dag 45 Valsjöbyn ca 25 km

Vaknade till solen! Riktigt skönt!

Fin vandring på fyrhjulingsspår. Äntligen lite mer fjällvandringskänsla! Hittade en mysig plats att luncha på med utsikt mot Vinklumpen. Efter lunch blev det en toppbestigning på Vinklumpen för att sedan ta oss ner mot Valsjöbyn. Fantastisk utsikt från toppen! Vackert. Stannade och njöt lite extra för vi visste att snart vankades det grusväg. Det blev till att traska grusväg i ca 13-14 km. Trodde att det var slut på uppförsbackar men i början på grusvägen gick det mest uppför.

När vi kom ner till Valsjöbyn passade vi på att handla i den lokala butiken. Därefter gick vi till en fiskecamp där vi hyrde stuga. Pratade med en man som campade där om min vandring. Sen kunde vi se hur han gick från stuga till stuga och tittade mot mig och nickade. Ryktet om min vandring gick som en löpeld genom campingen... :)

Skönt med en dusch. Middagen tillagades i servicehuset av Lasse. En riktigt god risotto.

tisdag 11 augusti 2015

Dag 44 Hällingsån - en bit söder om Lobbersjön ca 26 km

Kom iväg kl 9.00 som planerat. Passerade Hällingsåfallet. Stannade naturligvis och tog de obligatoriska bilderna. Gick på en markerad led. Kom ut på en väg som vi trodde att vi skulle följa. Där trodde vi fel... Vi hade gått ca 1,5 km när vi kom på det. Efter lite diskussion kom vi fram till att det bästa var att vända och göra rätt så det blev en omväg på ca 3 km.

Fortsatte mot Munsvattnet där vi lunchade vid bron. Lite blött och snårigt på vissa ställen var det.

Därefter var det lätt att följa leden till Lobbersjön då vi tappade bort oss igen. Såg en fyrhjuling som ledde in oss på rätt spår igen. Tältade vid några småsjöar söder om Lobbersjön. Vi hade kanonväder hela dagen. Trodde att vi skulle slippa myggen då vi kom upp på höjd men det var helt vindstilla så det kunde vi glömma. När solen försvann bakom bergen blev det kallt så då kröp vi ner i sovsäckarna.

Dag 43 Gäddede - Hällingsån 23 km

Hade en skön vilodag i Gäddede. Nu var det dags för etapp 5.

Kom iväg vid 10.00. Vinkade till de trevliga campingägarna. Dags att traska väg, skogsväg, tråkig väg...

Det gick i alla fall ganska fort och solen sken. Jag gick ensam för Lasse skulle möta upp våra vänner Odd och Ulrika som ska vandra med oss i tre dagar.

Jag kom fram strax efter kl 15.00. Hann tvätta mig och sätta mig ner när gänget dök upp. Tältade vid den fina rastplatsen ett par km nedanför Hällingsåfallet.

Dag 41 Väktarmon - Gäddede 30 km

På morgonen när jag kom ut från stugan hade dammen utanför svämmat över. Det var mycket mer vatten i bäcken också. Pratade med stugägaren som varnade mig för att ta leden mot Gäddede. Han menade att där är det blött i vanliga fall men nu är vattennivåerna extremt höga. Vi fick erfara en del av det igår och nu hade det regnat ännu mer. Jag såg ju hur det ökat under natten. Tog det tråkiga beslutet att traska väg till Gäddede. Men med två riktigt jobbiga dagar med blötmyr kändes det ändå rätt. Orkade inte med mer av den varan nu. Såg fram emot en vilodag i Gäddede istället.

Kom fram till campingen vid 16.00-tiden. Otroligt trevlig personal! Checkade in i en stuga. Maken var på väg. Han skulle komma lite senare. Han ska vandra med ner till Åre. Jag var så hungrig att jag inte orkade vänta på honom utan beställde in mat. En 150 g hamburgare med pommes. När jag ätit färdigt kom servitrisen och frågade om jag var mätt. Då kände jag att nä, det var jag inte! Det kändes som att jag skulle kunna äta en till! Men det fick bli en glass till efterrätt.


Komöte efter vägen

Dag 40 Rödfjällsstugan - Väktarmon ca 23 km

En av de jobbigaste dagarna på Gröna Bandet

Det regnade på natten. Jag vaknade 5.30 trots att jag sovit dåligt. Hunden ville ut så jag tyckte att det var lika bra att kliva upp. Rev ner tältet och slängde in alla sakerna i raststugan. Gjorde frukost.

Vandringen började med en ganska bra led. Det var uppehåll till ca 10.30 då det började dugga lite. Kom fram till en blötmyr värre än igår. Ibland gungade marken under mig. Lukas gick ner sig med bakdelen i en dypöl. Regnet tilltog. Vi kom fram till ett vattendrag där det fanns spår av en bro. Det var för strömt för att ta sig över där. Gick uppströms men det blev värre så då gick vi nedströms. Hittade ett ställe att vada över på. Hela proceduren tog en timme. Lukas blev i alla fall ren nu när han fick bada.

Egentligen var det dags för lunch men p g a regnet bestämde jag mig för att vi skulle ta oss upp till Balkesbuorkestugan på 1000 m ö h. Tryckte i mig en energibar. Det var sankt och blött på vägen upp. Både hunden och jag tyckte att det var tungt att gå. Inte mycket draghjälp av den draghunden inte... När vi kommit upp på lite högre höjd kom det en del snö att trampa i. Jag som trodde att jag var färdig med snö nu. Det började blåsa rejält. Härligt med regn och blåst... eller inte... När vi kom fram till stugan tänkte jag gå på dass. Tyckte att det såg lite konstigt ut tills jag insåg att den byggnaden hade ju blåst omkull. Då pratar vi inte bara ett litet dass utan en hel byggnad med dass och vedbod. Det var bara att sätta sig ute i ovädret.

Väl inne i stugan gjorde jag en brasa i kaminen. Ja, jag tyckte att detta nog var en nödsituation... Man får bara elda i nödsituation står det på en skylt. Dimman rullade in och tätnade. Vi frös och behövde torka. Det behövs inte så mycket ved för att värma upp en sån liten stuga. Tog en längre lunch än vanligt. Hoppades på att regnet skulle avta. Insåg att det inte skulle det men dimman lättade lite. Det vara bara att bita i det sura äpplet och ge sig ut i kylan igen.

Nu ösregnade det! Det var i alla fall lite bättre led att gå på ner mot Väktarmon. Hade tänkt tälta vid raststugan men när vi kom ner och såg stugorna vid Väktarmon kom jag på att jag läst att man kunde hyra en stuga där. Knackade på och mycket riktigt det fanns en stuga att hyra. Visserligen utan el och vatten men det fanns en gasolkamin! Det kändes så otroligt lyxigt då! Dessutom bjöd de på bullar och kakor och vi hade en trevlig pratstund. Plötsligt kändes dagen inte så jobbig längre. Inte när man får den belöningen. Stugan var liten och det var svårt att hitta ställen att hänga upp allt blött på men det ordnade sig. Åter igen var jag nöjd. Vilket ställe! Så välskött och vackert! Sov som en stock den natten.

Den lilla mysiga stugan jag övernattade i. 

Dag 39 Raukasjö - Rödfjällstugan ca 33 km

När jag packat ihop mina saker kom Tommy med färska ägg från hönsgården! Två till mig och ett till hunden. Vilken generositet! Man blir så glad! Han berättade att två damer som också går Gröna bandet kom igår vid halv tio. Då hade jag gått lagt mig... Nu fick jag i alla fall tillfälle att prata med dem! Kul att höra hur de haft det. Vi kollade lite på kartan och gav varandra tips. De varnade för att det var mycket blött ner mot Gäddede.

Glad i hågen traskade jag iväg. Kom på efter 5 minuter att jag glömt att slänga soporna! Inte kunde jag strunta i det när de varit så generösa mot mig. Så jag vände och gick tillbaka för att göra rätt! Det tog ju bara en kvart extra...

Första 4 km var lättvandrade sen började det - träsk-h-vetet! I uppförsbacke! När det planade ut gick leden genom snårskog blandat med blötmyr. Inte var det här någon vandringsled inte tänkte jag. Knappt en skoterled. Igenvuxet och en hel del ledmarkeringar låg på marken. Kände mig irriterad men efter att ha beklagat mig för min stackars man som råkade ringa just då kändes det något bättre.

Plötsligt dundrade två stora älgar ut på myren. Hunden ville springa efter så då fick jag i alla fall lite draghjälp.

Det blev lunch i raststugan Tjärnbäcken. Det hade varit nästan omöjligt att stanna och rasta tidigare
p g a alla mygg och knott. Hunden blir tokig (jag med). Det var ganska igenvuxet runt stugan. En bro över en bäck hade rasat vid stugan men det gick bra att ta sig över ändå. Det kom lite regn medan vi lunchade.

Efter lunch dök de två älgarna upp igen. Denna gång var jag inte riktigt beredd. Hunden gjorde ett ryck och så gick spännet på avbärarbältet sönder. Som tur var satt han fast ändå i bältet. Det hade inte varit kul att jaga hund i blötmyren... Drygt med trasigt spänne. Satte ihop det med en karbinhake. Lasse får skicka upp ett nytt spänne till Gäddede.

Gick mot Lejarfallet. Något bättre led. Tyvärr var det inte läge att rasta vid fallet då knotten terroriserade oss. Vi fortsatt mot Ankarede dit vi kom fram vid 15.30. Gick till det hos Gröna Bandare kända Caféet. Blev bjuden på våffla. Den satt fint!

På grund av knotten bestämde jag mig för att fortsätt upp till Rödfjällsstugan för att tälta där. Det var ju bara en liten uppförsbacke på 6 km... ;)

Kom upp vid 18.00. Fantastiskt fint var det där uppe! Inte lika mycket knott och mygg. Slog upp tältet en bit utanför stugan. Kände mig nöjd!




lördag 1 augusti 2015

Dag 38 Klimpfjäll - Raukasjö 23 km

Kom iväg vid 8.30. Halvklart väder. Traskade först asfaltsväg i 3 km. Mötte ett par varav damen i sällskapet sa till mig: - lycka till då! Det är blött och kallt där uppe!
Tack för det! :-) Jag hade dock en ganska bra dag. Relativt lättvandrat och fin utsikt. Mötte även ett danskt par som vandrar Gröna Bandet utan att ha anmält sig. De sa att jag skulle få det blött om fötterna efter Slipsikstugan.

Stannade och åt lunch i Slipsikstugan som är alldeles nybyggt. Då kom det en regnskur. Stannade extra länge även här. Det slutade regna när vi började gå igen. Solen tittade fram och vi njöt av vandringen.

Kom ner till Raukasjö torr om fötterna! Stugägaren Tommy gav mig ett Gröna Bandetpris på stugan. Han menade att sådana som vi skulle man vara rädda om. Sen kom han med en röding och smör för det tyckte han att jag var värd! Tackar så mycket! Fantastiskt gott! Vilken generositet!

Dag 37 Tjåkkelestugan - Klimpfjäll 19 km

Kom iväg vid 8.15. Det var uppehåll men mulet på fm. Stannade vid Durrenstugan för att laga lunch. Då kom det plötsligt en störtskur. Valde att stanna en stund extra i stugan och vänta ut det värsta regnet. En ganska fin vandring men det var mycket vatten i bäckarna. Vi hade problem att att ta oss över torrskodda på ett ställe. Passerade en hel del renar som Lukas gärna ville springa efter...

Kom fram till Klimpfjäll vid 15.00. Fick tag på en stuga med dusch och toalett på Klimpfjälls hotell för bara 200 kr. Billigt men en totalt opersonlig stuga som mer påminde om ett motell. Handlade lite extra mat till Lukas eftersom han verkar hungrig mest hela tiden nu för tiden. Kände mig rätt nere och omotiverad. Gick runt i affären nästan apatisk. Visste knappt vad jag skulle handla.

Åt mat i restaurangen på kvällen. Trevlig personal. De hjälpte mig hitta telefonnummer till Raukasjö fjällgård. Bokade en stuga. Jag visste att det skulle bli dåligt väder även imorgon så det kändes skönt att veta att vi skulle ha tak över huvudet även då. Efter middagen tittade solen fram. Jag tog en promenad med hunden och plötsligt kändes allt bättre.

Dag 36 Ljusliden - Tjåkkelestugan 20 km

Bästa sömnen på resan! Vaknade till en fantastiskt morgon. Solen tittade fram och dimman lättade från bergen. Det var nästan magiskt! Holländaren var så fascinerad av utsikten att han tog ut en stol och åt sin frukost ute. Knotten var som bortblåsta så nu gick det faktiskt att vara ute.

Det var ganska lätt att gå och en ganska fin vandring. Blött på vissa ställen. Det började regna lite smått vid 10.30. Kom fram redan vid 13.30. Det var tur för Tjåkkelestugan verkar vara populär. Det var redan ett gäng där när jag kom men det fanns ett litet rum som jag kunde ta (det räckte ju för mig och hunden). Stugan var nyrenoverad och fin. En liten stund senare kom det mer folk men de fick sova i en av de äldre stugorna. Det regnade hela eftermiddagen.

Dag 35 Virisen - Ljusliden 38 km

Pannbensdag! 
Det tog emot att lämna den fina stugan i Virisen. Jag såg inte fram emot att gå 13 km snårskog och blötmyr för att sedan traska väg i 15 km. Nu gick det bättre än jag trodde. Hittade dessutom en genväg (svartmarkerad stig på kartan) som gjorde att jag sparade ca 3 km och därmed slapp en del asfaltsväg. Detta gjorde mig så glad att jag bestämde mig för att gå lite till... 

Det där lite till blev 13 km. Det gick inte att stanna i skogen pga alla knott. Hunden blev tokig (jag med). Vi bara gick på i 3 timmar tills vi kom till Ljuslidens stuga. Ett paradis i djungeln! Ungefär samtidigt kom en Holländare på cykel. Det visade sig vara en Gröna Bandare! 

Efter att ha installerat mig i ett av rummen gick jag ner till sjön för att bada. På väg tillbaka till stugan dök två fiskare med båt upp. De skulle också sova i stugan. De frågade hur långt jag hade gått så jag berättade om min resa. Den ena flåsade ordentligt i uppförsbacken. Jag kunde inte låta bli att retas lite och sa: -kom ingen nu så springer vi sista biten. Han tyckte inte att jag var riktigt klok men skrattade. Han var dessutom ganska så på lyset. Somnade som stock kl 21.00 trots att fötterna värkte av den långa etappen.





Utsikten från stugan i Virisen